lördag 22 november 2008

Kloklippning första gången

Jag var nere med Nuzzy på Djurfarmacia, www.djurfarmacia.se igår och där jag beställt tid för kloklippning på Nuzzy.
Först en runda på stan, träffade en tjejen som kom fram och sa att han var väldigt lik deras jycke.
Det visade sig att deras var en adoptivhund från Ungern, men hade schäfer i sig så den såg lite annorlunda ut i pälsen och formen på huvudet.
Och som vanligt tyckte Nuzzy att en runda på stan var kanon;)
När vi kom till Djurfarmacia så hälsade han glatt på Birgitta som har affären och tjejen som klipper klor där.
Hon tyckte det var en väldigt trevlig hund.
Birgitta hade pratat med henne lite innan och informerat henne om bla annat att det var en adoptivhund som var rädd om tassarna och lite annat jag berättat för henne dom gånger jag varit där.
Men Nuzzy ramlade rakt in i hennes hjärta med sin charm;)
Vi gich bak i butiken och jag satte honom så hon skulle kunna komma åt att ta hans tassar och klippa och tog på munkorgen för säkerhets skull.
Det räckte hon tog i tassarna så morrade han och försökte hugga.
Men hon var så lugn, pratade med honom, gosade och fjäskade och försiktigt smekte honom honom på benen och neråt tassen.
Benen var ingen fara med, där reagerade han inte alls, men så fort hon ens nuddade tassen, där var det kört.
Hon gjorde nåpgra tappra försök med baktasarna, men det gick inte.
Och tur var att jag inte försökt detta själv hemma.
Vilken PANIK han fick!
Stackarn visste inte om han skulle morra eller skrika, jisses vad det skar i hjärtat på mig.
Som tur var fick jag en tid direkt efter deras veterinärmottagning så Lundgren ("min" veterinär) var kvar.
Dom fick ge honom lugnande, först en liten dos och jag fick vänta en ½-timme då den inte tog riktigt.
Även då fick han panik, blev orolig bara han såg sprutan och högg vilt när den kom nära honom.
Tur jag hade på munkorgoen, annars hade ingen av oss haft varken armar eller händer kvar.
Sen kom tjejen och försökte igen, men det gick inte.
Han skrek i ren panik och högg vilt omkring sig, så fick han en liten dos till och mer väntan.
Trots att han var så groggy att han knappt kunde lyfta huvudet så försökte han hugga henne, men gnällde bara väldigt ynkligt.
Jag satte mig på golvet framför honom och klappade honom lugnande och försiktigt tog hon i ena baktassen och bara smekte den och kramade lätt.
Sakta men säkert slappnade han av och hon kunde klippa sporren bak.

Då fick han massor av beröm av mig, gos och kli bakom örat.
Då kom en djup, snyftande suck och han la sig på sidan och slappande av.
Sen gick det jättebra.
Men han GRÄT!
Det rann tårar ur ögonen på honom och det kom flera djupa, hackande suckar.
Så nu har jag fått det bevisat för mig, hundar KAN gråta.
Vetenskapen får säga vad dom vill, jag har sett det med egna ögon!
Det släppte så mycket känslor inom honom och det var första gången i mitt liv jag sett en hund gråta.
Och tårarna rann på mig med, sen på tjejen som klippte när jag berättade att han grät och hon fick se det med egna ögon.
Hon var så lugn hela tiden, tog sig tid och klippte lite, lite åt gången och gick över klorna flera gånger och filade till dom när hon var klar.
Dom var väldigt spröda hans klor, men hon trodde att det skulle förvinna nu när han får riktig näringsrik mat mm.
När hon var klar fick han en uppvaknade spruta och han kvicknade till efter en stund, även om han var lite vinglig dom första minuterna efter han rest sig.
Jag var tvungen att gå på toa, och Birgitta som har butiken och tjejen stog däruppe med honom.
Han släppte inte trappen där jag försvann med blicken trots att det kom kunder!
Både Lundgren, Birgitta och tjejen sa när jag kom tillbaka:
Han har verkligen förtroende för dig, det syns.
Tjejen kastade lite godis åt hans håll då hon inte riktigt vågade gå fram och ge honom efter hennes behandling.
Men han viftade bara glatt på svansen när hon pratade så jag sa till henne, gå du fram och ge honom.
Nuzzy blev överlycklig som vanligt när nån pratar med honom så han var då inte den som är sur och långsint som Mimmi kunde vara;)
Väl hemma så sov han länge, jag gosade med honom, pillade på tassarna och klorna, sa till han att vilka fina klor du fick nu osv.
Så nu ska klotrimning börja tränas, först med en fil försiktigt, han reagerar knappt när jag tar i hans tassar längre.

Inga kommentarer: