söndag 7 december 2008

Har husse fått en rival?

En god vän till mig knackar på dörren helt oanmäld, så tyst att jag inte hörde men det gjorde Nuzzy minsann!
Tänkte för mig själv, vad är det nu han skäller och vrålar på?
Hörde han nåt ute på gården?

Han satt vid dörren när jag gick ut i hallen för att kolla, tittade på mig som om:
-Hörde inte du det där, matte? Det knackade på dörren.
Säger åt honom att gå en bit in i hallen och sätta sig, med lite protesterande suckar gör han som jag säger.
Öppnar dörren och där utanför står Stefan med ett jätteflin!
-Det var nån som sa vov vov härinne, skrattar han fram.
Jag höll på att hoppa ur skinnet, var ju inte alls beredd på att det skulle stå nån utanför dörren juh!
Han kommer in, tittar på Nuzzy med stora ögon och säger:
-Det var ingen liten kalv du har, har han fått mat idag? och skrattar.
Jag ger honom en kram och vi går in, han får kaffe och sätter sig i soffan.
Nuzzy sätter sig bredvid honom och Stefan klappar och kliar bakom öronen och pratar med honom.
Hela Nuzzy skiner som en sol och dammar av mattan med svansen.
-Nån kommer hit för att prata med mig!
Han för små lekinviter, försöker få tag i Stefans händer med tänderna lite halvhjärtat ungefär som:
-Kom igen då, vill du inte leka med mig?
Men detta har blivit mycket bättre, numer är det bara halvhjärtade försök och han tar inga riktiga tag längre.
Som tur var är Stefan hundvan så han visste precis hur han skulle göra.
Han vänder ryggen till Nuzzy och sätter händerna i kors så Nuzzy inte kommer åt.
-Pip, gnäll, mutter, vad gör du? Varför gör du så? kommer det från Nuzzy.
Men han fattar galoppen snabbt och börjar puffa på Stefans arm med nosen och tittar på honom med rådjursblick.
Efter en stund räcker Stefan fram ena handen åt honom, fortfarande med ryggen mot honom, tittar inte på honom och Nuzzy börjar tvätta den för glatta livet!
Jises, vad han fjäskade för Stefan.
Sen var det kört *fniss*
Stefan fick sig en grundlig tvätt av Nuzzys blöta tunga;)

-Du har ju glömt tvätta dig bakom öronen!
Bäst jag fixar det.



-Och ögat har du ju glömt tvätta, din slarver!


Stefan kontrar och visar Nuzzy att han glömde örat;)
Och Nuzzy småflinar...


-Huh, det var jobbigt att tvätta dig, din lortgris, jag lägger mig en stund istället så får du klia mig på magen.


-Tack för att du håller tassen åt mig, är lite trött och orkar inte hålla den uppe själv.


Stefan fick hålla och pilla på Nuzzys tassar utan problem och protester!
Han som är så rädd om dom, framför allt framtassarna.
Han fick pilla honom i örat, nypa honom i läpparna, krama nosen och hålla och titta på tänderna, ta i tungan om den hängde ute osv yran problem.
T om klia honom på magen där han har ärret efter operationen!
DET är ett känsligt ställe för honom annars.
Och det blev kärlek från båda håll.
-Du får inte göra dig av med den jycken sa Stefan till mig, han är ju genommysig och så snälla ögon som han
har!
Stackars Nuzzy pep när vi följde Stefan till bilen och han gick iväg.

Och drog som en tok!
-Gå inte nu då kompis, jag vill hänga med!
Först när Stefan lovade honom att dom skulle ses snart igen så slutade Nuzzsy dra och gick med mig på en kisserunda.
Tyvärr kan Stefan inte ta honom då han jobbar på en grävfirma och åker ibland långa vägar till jobbet och knappt är hemma alls.
Annars hade han mer än gärna tagit Nuzzy.
Han har ett litet, mysigt hus och en ganska stor, inhägnad trädgård där Nuzzy kunde få strosa runt som han vill.
Men hundvakt har jag, han ställer gärna upp och jobbar han när han har Nuzzy får han följa med helt enkelt och gå och prata med dom andra gubbarna på jobbet eller vara inne i byschan och rastas när Stefan har rast om dom jobbar mitt i stan eller vid en trafikerad väg.
Tillfälligt går det alltid att lösa, som Stefan sa.
Och han kommer nog snart igen så kär som han blev i Nuzzy...
Men då kommer han väl för att hälsa på Nuzzy förstås *hmm*

Inga kommentarer: