Han hoppade och bet i kopplet och siktade på Jetlags händer och lyckades tyvärr.
Denna gången lyckades han stoppa honom först efter en bra stund och han kom in förtvivlad och med lite ömma händer.
Och nu när han börjar vakta mer och mer och fastnar i det så kan jag inte lita på honom ute när det är mörkt, hur social han än är.
Inatt morrade han grovt mot tidningsbudet som han träffat förut i trappan, ute fick han syn på en människa på håll och det tog nästan hela nattarundan (ca 30 minuters runda) innan det släppte hur jag än försökte bryta det med att försöka avleda honom å flera sätt, bryta det genom att dra med honom åt ett annat håll, locka med godis, prat och banna honom med rösten.
Inte ens en liten dask med kopplet mot baken på honom hjälpte, vilket jag gjorde som sista utväg, han var totalblockerad.
Väl inne på gården såg han ett par gå vid huset mitt emot och jag hade all möda i världen att hålla honom, trots selen.
Han morrade och reste ragg och spände upp sig så han nästan stog på tå.
Men att det är vaktraser i honom har jag ju förstått, men detta känns för mycket.
Ett fysiskt beteende som hans nafsande och hoppande på en har varit lättare att bryta genom att vända ryggen till honom och lägga armarna i kors och bara ignorera honom vilket är det värsta "straff" han kan få, men detta lyckas jag inte med.
Ska jag inte kunna gå ut med honom när det är mörkt av rädsla för att han ska skrämma slaget på nån vi möter?
Kan han hugga om vi möter nån som går på samma sida vägen som oss?
Vi har ju mycket invandrare här som går i sina stora kläder och slöjor,ser han dom som ett hot när det är mörkt?
Det bästa för honom vore om han kom till nån som har erfarenhet av detta beteende och vill ha en vakthund och kan jobba med honom på det sättet han behöver.
Men jag säger bara en sak, JAG ska välja vem som kommer få honom utifrån vad dom berättar och har för erfarenhet av hundar, vad dom vill göra med honom och hur Nuzzy reagerar på dom men sista ordet har Nuzzy.
Personkemin ska stämma till 100%! Och jag kommer kräva att dom läser denna bloggen så dom vet vad dom får i kopplet och hur han varit och hur vi jobbat med honom och vilka framsteg han har gjort.
Dom som är intresserade kommer få hälsa på honom flera gånger, och bygga upp ett förtroende dom sinsemellan så det inte händer samma igen, han hamnar i chocktillstånd och denna gången händer det nåt allvarligt.
Han hugger nån så det blir allvarliga skador, anfaller främmande personer mm.
Och nästa gång kanske detta inte går att jobba bort, han blir en livsfara för människor och andra djur i sin närhet.
Frågan är bar om det finns nån som är villig att göra detta? För att skicka tillbaka honom till Spanien eller om han skickas till Tyskland för utbildning till vakthund och om det inte funkar så avlivas han, detta ser inte jag som ett alternativ, då får han hellre somna in här utan att utsättas för ytterligare stress med nytt miljöombyte osv.
En kompis till mig på ett forum var på föreläsning av hundpsykologen Elin från Hundens hus www.hundenshus.com och jag fick ta del av hennes anteckningar.
Mycket aha-upplevelser blev det och nu föll bitarna på plats, nu förstog jag varför Nuzzy agerat som han gjort och inte som vi trodde först, brist på uppfostran.
Så vi ger honom ytterligare en chans till ett bra och meningsfullt liv för han är en stor nallebjörn innerst inne, han har ett så varmt hjärta, en sån charm att man smälter och man kan helt enkelt inte låta bli att bli8 förälskad i honom.
Sen är han en snygg och ståtlig jycke också, det gör ju inte saken sämre;)
Vi älskar ju denne store lille byracka trots allt och allt jobb det har varit är värt varenda sekund när han tittar på en med sina bruna, djupa brunnar till ögon fulla med kärlek.
Och så har han snygga tänder också och en så skön stil...
Wow, kolla in dom gaddarna, man blir ju lite avis, säger Emiña.
Måste ta en närmare koll...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar